CarinWiksten

Igår var Tobbe och Anton hemma hos Jocke, Madde och Eliaz. Mamma och Emma var här och fikade och klämde lite på Emil. Jag började känna mig lite små febrig så jag gick och tog tempen. 39.2 visade den!! Mjölkstockning antog jag. Jag ringde till Tobbe så han fick komma och hämta Emil så att jag kunde ta en dusch och vila ifred. Klockan 6 tog jag en panodil och klockan 8 hade jag fortfarande 38.7 på tempen.

Tobbe ringer mamma, hon kommer och hämtar mig och skjutsar upp mig till akuten. Väl där får jag vänta ett tag, sen kommer en sköterska och jag får komma in på ett rum. Dom sätter en nål och tar prover. Sköterskan kommer tillbaks efter ett tag och ger mig panodil, sjukhusskjorta och dropp. Då började jag misstänka att de var lite värre än mjölkstockning.

Uppe på förlossningen var det tydligen fullt ös så det dröjde innan läkaren kom. Hon undersökte mig och talade om att hon trodde jag fått infektion i livmodern. Hon skulle skriva ut antibiotika och så skulle jag få åka hem.
Jag tog på mig kläderna och dom tog bort droppet och nålen. Jag gick över till ett annat rum och satte mig och väntade på att jag skulle få medicin till natten.

Efter ett litet tag kommer en sköterska och talar om att doktorn varit lite stressad och missat mina provsvar. Min snabbsänka låg skyhögt och jag skulle absolut inte få åka hem, jag fick inte ens ställa mig upp. Dom satt en ny nål i handen och tog fler prover och gav mig morfin. Sen skjutsar dom upp mig på avd. 38 och där får jag mer morfin, panodil och dexofen varvat med diclofenac. Dom kopplar in en antibiotika dropp och ger mig massor med vätska sen får jag sova. På natten kommer dom in och smärtlindrar och ger mer antibiotika. På morgonen hade febern gått ner och jag fick åka hem med två olika antibiotika och ett avgett löfte om att komma tillbaks om de vart sämre.